Vår vision

För många personer är ”institution” ett känsloladdat ord. Utifrån vårt perspektiv är ordet förknippat med oföränderliga tillvägagångssätt, men också med risker. En risk är att individens positiva och personliga styrkor förbises när denne vänder sig till vården för att få hjälp. Ordet är associerat med en människosyn där individens svårigheter och svagheter, snarare än styrkor, ges företräde.

Det personliga lidande som uppstår i samband med psykisk sjukdom kan på sikt leda till att individen utvecklar ett ”skal” runt sig själv för att förhindra att lidandet förvärras. Det kan yttra sig på flera olika sätt och är vanligtvis en strategi för att skydda andra från ens egna smärtsamma känslor och erfarenheter. Tyvärr kan det också handla om att slippa bli stigmatiserad (stämplad) på grund av omgivningens reaktioner. Baksidan är emellertid att ”skalet” tenderar att bli så hårt och ogenomträngligt att individen blir svår att nå. Det kan resultera i svårigheter för individen själv, men också i svårigheter att på ett meningsfullt sätt interagera med omvärlden. Naturligtvis är det inte bara individen själv utan även miljön som måste förändras för att kunna motverka problem med exempelvis stigmatisering.

Genom vårt kliniska arbete på Finjagården, såväl som genom forskning och samverkan med andra privata och statliga organisationer runt omkring i samhället, gör vi allt för att minska den stigmatisering som är kopplad till personer med egna erfarenheter av att leva med psykisk sjukdom.

Finjagårdens värdegrund

Motto/syfte med vår verksamhet: Finjagården för att skapa ett liv värt att leva

Tillsammans

Personal, klienter, anhöriga, placerare och kollegor vill tillsammans nå ett gemensamt mål. Vi har alla våra styrkor och svagheter. Med ett icke dömande förhållningssätt vill vi tillsammans ta tillvara på dessa. På Finjagården ser vi det inte bara som en rättighet att uttrycka sin åsikt utan vi ser det även som en skyldighet. Tillsammans kan vi hjälpa varandra att vara delaktiga i att föra vår verksamhet framåt och våra klienter mot ett liv värt att leva.

Tålamod

Vi har i närmare ett halvt sekel valt att arbeta med komplex och omfattande problematik. Vi vet att det krävs mod och tar tid att förändras. Vi vet att våra klienter gör så gott de kan och att de behöver göra mer, mindre och i vissa fall annorlunda. Vi på Finjagården tål och har mod att stå ut med svåra problembeteenden och utmaningar. Vi vill skapa hopp om förändring till ett liv värt att leva.

Utveckling

Vi på Finjagården strävar efter att utvecklas i syfte att ge våra klienter den behandlingen de behöver. Med evidensbaserade metoder så testar, utvärderar och förändrar vi hela tiden vår behandling och verksamhet, i syfte att ge våra klienter möjlighet att utveckla ett liv värt att leva.

Vår logotyp

Vi har valt en apelsin som vår logotyp. Den representerar sårbarhet, men också hopp. Vår uppgift är att tålmodigt stödja individens egen takt mot en tillvaro där skalet inte längre behövs, likt en apelsins mognadsprocess.

Vi vet att livet kan innebära svårigheter, men också att vi kan lära oss att leva utan de skapade barriärer som distanserar oss från andra människor. För att nå dit arbetar vi tillsammans med individen. Detta för att kunna anpassa de olika validerade terapeutiska verktyg till den enskildes situation.

Vi arbetar tillsammans för att utveckla viktiga färdigheter som att exempelvis våga konfrontera situationer som känns obehagliga, istället för att undvika dem.

Forskning

2013 påbörjade Finjagården utvecklingen av ett antal kliniska forskningsinitiativ. Vi inledde med en studie tillsammans med DBT-Lund, där vi undersökte behandlingsresultatet hos personer som deltagit i Finjagårdens behandling: ”Familjeband”. De medverkande hade antingen fullföljt Familjeband genom veckovis deltagande (DBT-Lund), eller en intensifierad helg (Finjagården).

Familjeband är ett grupprogram (multifamiljeterapi) för anhöriga till familjemedlemmar med suicidtendenser. Det utvecklades av Fruzzetti och Hoffman 2005, och utvärderades 2007, med stöd av Socialstyrelsen, under svenska förhållanden i ett initiativ av Lundh och Wångby-Lundh.

Studien har skapat goda förutsättningar för samarbete med en utav metodens utvecklare, Alan Fruzzetti. Tillsammans med honom har vi presenterat preliminära resultat såväl lokalt (Hässleholm, maj 2015) som internationellt (Montreal Canada, oktober 2015): https://isspd2015.tech4pco.com/mobis/bio/339

Datainsamlingen för forskningsstudien Familjeband, kommer att ske löpande fram till 2017. Våra samarbetspartners inkluderar forskare vid:

Psykologiska institutionen vid Lunds universitet
Daiva Daukantaité, PhD.
Marit Wångby-Lundh, PhD.
Professor Lars-Gunnar Lundh, PhD.

Medicinska fakulteten vid Lunds Universitetssjukhus
Sofie Westling, MD, PhD.

Inlett en utvärderingsprocess

I avvaktan på etiskt godkännande för datainsamlingen har vi inlett en process för att utvärdera vårt mätinstrument för självskadebeteende. Våra samarbetspartners inom denna kliniska studie är DBT-Lund, Stockholms Centrum för Ätstörningar, forskare vid Psykologiska institutionen vid Lunds universitet (Daiva Daukantaité, PhD, Marit Wångby-Lundh, PhD, och vid medicinska fakulteten vid Lunds Universitetssjukhus (Sofie Westling, MD, PhD.)

Översättning av handbok

Finjagården förser sin kliniska forskargrupp med stöd för att formalisera en översättning av professor Bohus, ”Handbok på Dialektisk beteendeterapi av posttraumatiskt stressyndrom (DBT-PTSD), från tyska till engelska.

Manualen har utvecklats av:

Professor Martin Bohus, MD, Mannheim professur i psykosomatisk medicin och psykoterapi
Heidelbergs universitet
Central Institute of Mental Health Mannheim, Tyskland
Sarah Oberwemmer, klinisk forskningspraktikant vid Lunds universitet, och Finjagården översätter texten från tyska till engelska. Sophie Liljedahl ser till att engelskan är korrekt i ton och språk.

RCT – Randomiserad kontrollerad studie

För att utveckla och genomföra en randomiserad kontrollerad studie (RCT), i syfte att testa genomförbarhet, säkerhet, acceptans, och effektivitet hos DBT-PTSD i Belgien, samarbetar den kliniska forskargruppen vid Finjagården också med:

  • Ann Berens (psykiater) samt kollegor, Psychiatrisch Ziekenhuis Duffel, Antwerpen, Belgien
  • Collaborative Antwerpen Psychiatric Research Institute (Capri)
  • University of Antwerp

Vi kommer att använda samma upplägg i en svensk RCT, när vi genomför DBT-PTSD på Finjagården, 2016 eller 2017. Finjagårdens chef för forskning, behandling och programutveckling presenterade dessa kliniska forskningsinitiativ vid Professor Marsha Linehan:s Strategic Management-möte i, Seattle Washington (oktober 2015).

 

Verksamhetspolicy

Kvalitet

Finjagården ska erbjuda den vård och behandling som motsvarar klientens behov i nära samverkan med klient, placerare och närstående, genom evidensbaserade och väl beprövade behandlingsmetoder, på det sätt som ger bästa möjliga resultat. Finjagården ska ha hög tillgänglighet med kompetent och engagerad personal. Finjagården ska ständigt mäta och förbättra ledningssystemet för kvalitet så att det förblir ett stabilt, seriöst och välskött behandlingshem.

Miljö

Finjagården bidrar till en ekologiskt hållbar samhällsutveckling, värnar om den yttre och inre miljön samt främjar folkhälsan, nu och i framtiden.

Genom att:

  • aktivt arbeta för att minska utsläpp, avfall och förbrukning av naturresurser
  • ta miljöhänsyn i varje handling och beslut i det dagliga arbetet för ständiga förbättringar
  • följa gällande miljölagstiftning och andra förekommande krav
  • vara en drivkraft för miljöanpassning genom att köpa in och beställa varor som medför minsta möjliga miljöbelastning
  • på ett öppet och lyhört sätt samarbeta med och påverka andra för en hållbar samhällsutveckling verka för ökad insikt om sambandet mellan folkhälsa och miljö.

Arbetsmiljö

Finjagården arbetar för att bli effektivt, lönsamt och konkurrenskraftigt. I detta arbete är våra medarbetare vår viktigaste resurs. Vi ska ha en arbetsmiljö där våra medarbetare trivs och utvecklas och mår bra såväl fysiskt som psykiskt. Arbetsmiljöfrågor ska behandlas i den dagliga verksamheten och i samarbete med medarbetarna. Vi ska bedriva Finjagården så att vi säkerställer kraven i arbetsmiljölagstiftningen och i våra egna interna rutiner. Vår planering av en god arbetsmiljö ska utgå från en helhetsbedömning och vara en del av vår verksamhetsplanering.

 

Etik

”Etik” är ett kort och koncist ord, att implementera etik på en större organisation så att det blir mer än bara ”ett ord”, tar längre tid. Vårt mål är att respektera klienten på ett sätt som ger positiv stimuli för både klient och personal. Vår erfarenhet säger oss att respekt och ”etik” har en terapeutisk effekt. Vi har regelbundet etikträffar med all personal.

Ambition

”Jag kom till Finjagården efter en överdos tabletter” berättar en av klienterna. ”Jag har varit här i sju månader och det känns bra. Jag har fått en chans många andra aldrig får. Jag har inte gjort mig själv illa på länge.”

Detta och andra positiva uttalanden från de klienter som vårdats hos oss under våra 40 år är den mentala morot som gör att vi fortsätter, säger Hans Hjärner, delägare och en av Finjagårdens två grundare. Vi drivs av att få hjälpa, att skapa en livsstärkande omgivning där positivitet och bejakande gör att människor som mår dåligt psykiskt kan börja att vilja kunna våga gå vidare.

 

Undrar du något?

Undrar du något du inte hittar svaret på här? I så fall kan du kontakta Finjagården så svarar vi dig så fort vi kan.

Kontakta oss

Ansök om plats

För dig som söker behandling för dig eller som söker placering åt klient eller anhörig

Ansök om plats