|
"Hon grät aldrig när jag tittade på"
En oroväckande trend i samhället är
antalet självmordsförsök bland tonåringar. För många föräldrar
kommer detta som en fullständig överraskning. Och många
föräldrar ger sig själva, varandra, skolan, styvföräldrar,
olyckliga kärleker, olämpliga vänner eller andra främmande
händelser skulden. Många blir arga, en del blir
handlingsförlamade och andra söker professionell hjälp.
Man kan säga att bara 10% av hur vi mår beror på händelser,
90% beror på hur vi reagerar på dessa händelser. Det finns
sålunda stora möjligheter till att undvika självdestruktivt
beteende om vi bara vet hur vi ska agera i olika situationer.
Vi på Finjagården anser oss inte ha färdiga lösningar på
problem, vår funktion i samhället är heller inte utåtriktat
socialt. Men denna fråga är alldeles för allvarlig och
Internet ett så bra medium att vi hoppas kunna hjälpa Dig som
hamnat på denna sidan genom sökmotorer.
Tonåren är en svår period
Vi har alla varit tonåringar. Men vi vuxna har många gånger
glömt hur det kändes, även när vi minns hur det var. Hjärnan
förtränger automatiskt dåliga minnen och ingen vuxen kan säga
hur deras barn upplever något, baserat på hur de själva gick
igenom puberteten.
Tonåren är en utvecklingsperiod som för de flesta barn är
omtumlande. Stora förändringar sker rent kroppsligt men även i
tankar och ändringar i det känslomässiga beteendet. Omvärlden
kan kännas stressande och barnen blir ofta förvirrade, rädda
och osäkra. Pressen att accepteras i samhället och förmågan
att tänka i nya banor ger nya möjligheter att fatta beslut.
Mänskligheten har alltid haft dessa utvecklingsproblem – vad
är det som är annorlunda idag? Varför ökar antalet självskador
bland ungdomar?
Dagens ungdomsvärld är annorlunda än den vi upplevde. Kraven
på ungdomarna är större, viktigheten att lyckas är mycket
större, kontaktmöjligheterna via Internet, tillgången på
droger och till slut oss som föddes mellan kriget och
studentrevolten - frigjorda, tillåtande och hyggliga föräldrar
som tror att vi fortfarande är tonåringar.
För de flesta ungdomar är puberteten inget större problem,
även när sociala förändringar kombineras med puberteten. Men
en del ungdomar klarar inte av en uppslitande skilsmässa, att
flytta till en nytt bostadsområde, svårigheter med skolarbetet
och andra motgångar – dessa blir övermäktiga eller så pinsamma
att ungdomarna har svårt att se en lösning på sin situation.
Somliga ser självmord som en väg ur situationen. Hela 25 % av
tonåringar har haft tankar på självmord vid något tillfälle.
När känslorna blir mera permanenta och tankarna mera konkreta
är risken för ett självmordsförsök mycket stor.
Man måste ha klart för sig att det sker mellan 10 och 20
försök att begå självmord på varje dödsfall. Man beräknar att
2-3 procent av alla tonåringar har så svåra psykiska problem
att de försöker begå självmord och att en av 300 tar livet av
sig själv. Men missbruk av droger, alkohol och aggressiva
miljöer som våldsamma fotbollssupporter och data- och rollspel
kan drastiskt öka antalet.
För pojkar under 25 är antalet genomförda självmord betydligt
större än hos flickor, ungefär 5 mot en. Men det är mycket
sannolikare att flickor försöker begå självmord!
Riskfaktorerna för självmord
Faktorerna bakom självmordsförsök varierar med ålder, kön,
kulturella och sociala bakgrunder och kan förändras efterhand.
Riskfaktorerna förekommer ofta i kombination, två eller flera
på en gång. Följande riskfaktorer kan vara vanliga:
• En eller flera diagnostiserbara
psykiska problem eller missbruksproblem
• Impulsivt uppförande
• Oönskade händelser i livet och
personliga förluster (t.ex. anhörigs död, skilsmässa)
• Föräldrar eller
mor/farföräldrar med mentala problem eller missbruksproblem
• Tidigare självmord i släkten
• Våld inom familjen, inklusive
fysiskt och psykiskt våld samt sexuellt utnyttjande
• Tidigare självmordsförsök
• Vapen i huset och andra metoder
att begå självmord
• Ovilja att söka hjälp för
skador som tonåringen tillfogat sig själv
• Kulturell eller religiös
övertygelse att självmord är ett sätt att lösa ett personligt
problem
• Lokala ”epidemier” av självmord
• Isolering, känslor av att vara
utanför
• Reinkarnationstänkande
• Vänner och släktingar som
pratar om självmord, även i böcker, film och data
Varningssignalerna
Många av varningssignalerna inför självmordstankar är också
symptom på depression. Om du som förälder eller vårdnadshavare
observerar några av nedanstående beteenden kan detta vara en
indikation på att ungdomen är i riskzonen för självmord.
• Barnet får nya ät- och sovvanor
• Barnet tappar intresse för
sådant han/hon gjorde tidigare
• Barnet drar sig tillbaka från
vänner och familjemedlemmar
• Barnet agerar ut känslor och
rymmer
• Barnet missbrukar alkohol och
droger
• Barnet bryr sig inte om sitt
utseende och hygien
• Barnet tar onödiga risker
• Barnet sysselsätter sig med död
och döende
• Barnet klagar ständigt på
fysiska krämpor som normalt kopplas till känslomässig stress
som magont, huvudvärk och utmattning
• Barnet tappar intresse för
skolan och läxor
• Barnet känner sig uttråkat
• Barnet har svårt att
koncentrera sig
• Barnet känner att han/hon vill
dö
• Barnet tar inte till sig beröm
• Barnet planerar eller visar
tecken på att planera självmord i form av:
...uttryckligen säger ”jag vill ta livet av mig” eller ”jag tänker
begå självmord”
...lämnar bokstavliga ledtrådar som ”jag kommer inte att vara ett
problem mycket längre till” eller ”om något händer mig så ska
du veta att…”
...skänker bort sina favoritsaker, kastar viktiga ägodelar i
soporna
...blir plötsligt glad efter en tids depression
...uttrycker bisarra tankar
...skriver självmordsbrev
Hot om självmord innebär att barnet desperat skriker på hjälp.
Ta alltid uttryck om självmordtankar, självmordskänslor,
självmordsbeteenden och självmordsplaner på största allvar!
Varje barn och tonåring som uttrycker tankar om självmord
måste omedelbart undersökas. Varningssignalerna kan likna
andra medicinska problem och psykiska störningar. Kontakta
alltid barnets läkare för en diagnos.
Behandlingen för självmordstankar och
självmordsbeteenden
Behandlingen av självmordstankar och självmordsbeteenden
avgörs av tonåringens läkare baserat på:
• Tonåringens ålder, hälsa och
medicinska historia
• Omfattningen av
självmordssymptomen
• Allvarligheten i
självmordsförsöken
• Tonåringens tolerans för
farmaceutisk behandling och terapi
• Förväntningar inför framtiden
och bedömning av självmordsrisken
• Dina åsikter och önskemål
Varje tonåring som har gjort självmordsförsök är i behov av en
inledande undersökning och behandling tills personen är
psykiskt stabil. Mental hälsobehandling av individens
självmordskänslor, tankar, och beteenden börjar alltid med en
detaljerad utvärdering av händelserna två – tre dagar innan
självmordsbeteenden. En undersökning av tonåringens familj
bidrar till rekommendationerna om nödvändig behandling.
Rekommendationerna kan omfatta terapi för individen och dennes
familj och, om så bedöms nödvändigt, behandling på sjukhus för
att garantera att behandlingen lyckas och för att se till att
barnet är i en säker omgivning. Föräldrar och vårdnadshavare
har en mycket stor stödjande roll i behandlingsprocessen.
Finjagården är inte en läkarcentral utan ett behandlingshem
dit människor med psykiska problem blir remitterade till. Om
Ditt barn är i riskzonen för självmord, rekommenderar vi Dig
att kontakta skolläkaren och gå dit tillsammans med barnet.
Socialkontoret på Din kommun är en annan instans dit Du kan
vända Dig för hjälp. Visst är det en mycket besvärlig
situation som förälder att ställas inför. Men Du får aldrig
känna skuld eller skam inför situationen. Barnets hälsa är i
centrum och läkarna är utbildade för dessa problem. Bered Dig
på att behandling av självskadeproblem tar tid - det finns
ingen Ipren som fixar den själsliga smärtan på nolltid.
För mycket akuta och livshotande problem, ring 112.
Hur förhindrar jag att mitt barn begår självmord?
Att kunna känna igen – tidigt – självmordsbeteenden och
missbruk är det mest effektiva sättet att förhindra självmord
och självmordstankar. Undersökningar visar att förhindrande av
självmord lyckas bäst om man fokuserar på att identifiera och
behandla psykisk sjukdom och missbruksproblem, om man lär
barnet hantera stress och att kontrollera dess aggressivitet.
Kontakta
BRIS och Rädda Barnen.
|
|
Utskriftsvänlig version