Ätstörningar - ett symptom på ett större hälsoproblem.
 

Utskriftsvänlig version

"Det började som en veckotidningsbantning..." eller "Det spårade ur på gymmet.... "  

Anorexi, bulimi eller ortorexi... Många föräldrar och även socialarbetare och skolsjukvården förbluffas över hur snabbt en tonåring kan minska i vikt och att bantning och extrem träning kan övergå till en vårdkrävande eller fysiskt skadlig nivå på några månader. Man brukar tala om en vikttrappa, där alla resurser måste sättas in för att förhindra att flickan eller pojken når nästa trappsteg.

De anhöriga och primärvården ser symptomen - viktminskningen. De ser inte problemen.

Trots alla larm om en fettexplosion bland ungdomen, är undervikt och undernäring ett större och mer akut problem.

När ungdomar med diagnostiserade ätstörningar kommer till oss är de någonstans i trappans nedre regioner. Vårt arbete på Finjagården blir att säkerställa att patienten inte går (eller återgår) från nivå orange - vårdboende och terapi - till nivå röd - sjukhusvård.

Vi ser ätstörningen som ett symtom på psykisk ohälsa. Att vägra äta, att inte kunna äta, att hetsäta är inte en isolerad företeelse utan ett tecken på andra, ofta relationsbaserade och känslomässiga, problem. I självskadefenomen från tidiga tonåren får maten ofta en central och illustrativ roll i ungdomens relation till familjen, omgivningen och vårdgivaren. Maten och de stora prestationsmässiga, ekonomiska, utseendemässiga och sociala värderingar som en måltid representerar. Ångest, erfarenheter och förväntningar från omgivningen spär på dramatiken.

Vi fäster största möjliga vikt vid att avdramatisera matsituationen. Negativa och destruktiva beteenden får aldrig leda till bekräftelse. Precis som att behovet av medicinsk akut vård inte ge panikartad fokus kring den som är sjuk, får självsvält eller hot och utpressning kring mat aldrig ge reaktioner av tröst och uppmärksamhet eftersom detta är mycket destruktivt i behandlingsprocessen. Maten ska inte vara ett sätt att bli bekräftad.

Målet vid ätstörningssymptom på Finjagården

Vårt mål är att alla patienter ska klara av Hälsoprogrammet.

- Att klara av att äta en fullgod kost på regelbundna tider** , utan kompensation
- Ha tilltro till maten
- Normalisera ätbeteenden och matvanor
- Stabilisera vikten - bryta viktfobi
- Återgång till ett socialt bra liv
- Hantera impulskontrollsystemet
- Ökad självkänsla, självacceptans och självförtroende
- Ökad förmåga att identifiera och hantera olika känslor


Finjagården kräver innan inskrivning:

Somatisk undersökning /status + provtagning ska vara gjort och svar hitskickat innan inskrivning.

Speciell handlingsplan, vid BMI under 13, vara klar innan inskrivning. Planeras med PAL och placeringsansvarig.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Definitioner
* Självsvält
Olika från individ till individ, beror på var de befinner sig i sin behandling.

** Regelbundna tider
3 huvudmål och 2 mellanmål.

*** Hälsoundersökning
Puls, blodtryck och färg och temp på händer och fötter.
Utförs av våra vårdare


 

INRE STRUKTUR VID ÄTSTÖRNINGSPROBLEMATIK

Efter våra egna mångåriga erfarenheter och efter att vi aktivt inhämtat information, ser vi ett bekräftat samband mellan inre struktur och framgångsrik behandling av personer med ätstörningsproblematik. Alla har likartade känslor, tankar och beteende kring begreppen 'mat', 'vikt' och 'utseende'. Men varje individ är unik och behöver individuell planering och personlig hjälp med att bryta sin onda cirkel.

Mål
- att klara av att äta en fullgod kost på regelbundna tider, utan kompensation

- Normalisera ätbeteende och matvanor

- Stabilisera vikten

- Tilltro till maten

- Återgång till ett socialt bra liv

- Hantera impulskontrollsystemet

- Öka självkänslan, självacceptans och självförtroende

- Öka förmågan att identifiera och hantera olika känslor

BEHANDLING / AKTIVITETER

Hälsoprogrammet
- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -
Patienter som har livskvalitetsstörande beteenden så som ätstörning ska ingå i Finjagårdens Hälsoprogram. DBT-terapeuten arbetar i hierarkin:

1. Självskadebeteenden
2. Terapistörande beteenden
3. Livskvalitetsstörande beteenden såsom ätstörning

...där man utgår från patientens ifyllda dagboksblad. Ätlista kan användas hos terapeuten vid behov.

Om patienten har kraftig hälsovådlig viktnedgång, allvarlig pågående ätstörning, kräkningar efter måltid eller ett BMI under 16 (bedöms av ssk på enheten) ingår Hälsoprogrammets punkterna 1 till 4.

För övriga som ska ingå i Hälsoprogrammet gäller punkterna 4 till 8.

1. Varje måltid ska vara en normalportion. Tallriksmodellen under minst 3 tre veckor. Klarar man inte själv att lägga upp mat enligt dessa riktlinjer gör personalen detta. Vid särskilda behov kan man starta med en halv portion. Målet är att då komma upp i normalportion.

2. Aktivt matstöd under 20 minuter, därefter passivt matstöd tills vårdtagaren ätit upp maten.

3. Under 18 i BMI, ingen portion.

4. Hälsoundersökning efter bedömning 1 gång/vecka eller vid behov av ssk på enheten. Puls, blodtryck och färg på händer och fötter. Ev. ställning ska tas till om blodprover ska tas.

5. Individuell vårdplan kring måltiderna med mycket täta utvärderingar.

6. Efter lunch, deltagande på avslappning tillsammans med ledare.

7. Obligatorisk vägning 1 gång/vecka av coacher på enheten.

8. De som ingår i Hälsoprogrammet träffas 1 gång/vecka och arbetar i följande moduler: Kostlära, Motion, Matlagning samt "Bulan".